Svartvitt

När jag började fotografera så föreskrev ”modet” att man skulle plåta svartvitt, Kodak Tri-X. När jag några år senare träffade den fotograf som presenterade mig för de gamla mästarna så handlade det också om svartvitt. Så all min självlärda utbildning i fotografi handlar om svartvitt.

När jag försöker fotografera i färg så blir det nästan aldrig bra. Jag försöker ofta och jag misslyckas nästan lika ofta. Det är något med färg som stör, antagligen är det färgen. I färgbilder finns det nästan alltid ovidkommande saker som SKRIKER ut sin närvaro i starkt gul eller röd färg. Saker som stjäl all uppmärksamhet från helheten. Ögat dras till de som lyser starkast.

I svartvitt är det helt annorlunda. Det blir betydligt enklare att fokusera på bildens berättelse utan alla störande skrikande färger.

Det är tur att svartvit fotografi uppfanns först. Hade man kommit på färgfoto först hade antagligen inte svartvit fotografi funnits.

All heder till skickliga färgfotografer, det är riktigt svårt!