Uppstart
Allt började med att jag i november 2015 såg hur Ateljé Uggla sökte ännu ej etablerade fotografer ”med potential” till sitt nya galleri, ”The not yet famous gallery”.
Jag samlade mig lite och skrev ett brev till Mats Burman, med länkar till mina olika sidor på nätet. Det var en lördagsmorgon och när mejlet var skicat gick jag ner och förberedde frukost. Knappt 20 minuter senare svarade Mats att jag var välkommen att ställa ut men att vi borde ses, vilket vi gjorde kl 13 samma dag.
Efter ett möte på galleriet var vi överens om att jag skulle ställa ut i september 2016. Mats ville att jag skulle visa gatufoto från Stockholm och han ville välja bland mitt material.
Snart dags
Så passerade ett antal månader, jag fotograferade som jag brukar och vips så var det augusti 2016, en månad kvar till vernissage.
Jag förberedde ett drygt 30-tal bilder som Mats skulle välja ur, men skickade även med ett större urval å knappt 300 och det var ur den större högen Mats valde. Det dröjde inte många dagar innan jag fick ett mejl med de 15 bilder Mats valt, plus att Mats ville lyfta fram en bild på en kvinna jag fotograferade redan 2011. Det blev affischen, samt även blickfång på utställningen.
Blickfångsbilden
Mats ville gärna göra något extra med blickfångsbilden, så vi beslutade göra den stor. Det skulle bli en 90×90 cm stor C-print, siliconmonterad på 6 mm optiwhite glas. Uppdraget gick till Lasse Trädgårdh på Förstoringsateljen AB i Slakthusområdet. Jag var lite skeptisk eftersom det var en bild fotograferad för fem år sedan med min (numera gamla) Canon G10. Den har en sensor på 7,6 x 5,7 mm, 1/1,7″ på sensorspråk, alltså väldigt liten. Skulle det gå att göra en så stor förstoring av en bildfil där den effektiva sensorytan är c:a 5×5 mm efter beskärning? Lasse var också lite skeptisk, men gjorde mirakel med raw-filen. Förstoringen blev ”kanon” och projektet slutfördes.
Egen printning
Parallellt med Lasses arbete på den stora bilden färdigställde jag printningen av de övriga bilderna, som skulle monteras i 40×50 -ram. Knappt två veckor före vernissagen fanns affischen, flyers och alla utställningsbilder printade.
Innan inramningen hjälpte hustrun till med fönsterputs.
15 glas i ramar står på lufttorkning i soffan.
Den 20:e var allt klart.
Hängning
Hängningen skedde 31 augusti. jag kom dit och fick för första gången se den färdiga bilden från Lasse.
Efter två timmar med mätning och justering var utställningen på plats.
Vernissage
Förberedelserna handlar mycket om mat och dryck. Även här blir det en lösning som engagerar familjen. Någon timme innan öppning var allt färdigt och uppdukat.
En av de första som dök upp var Lasse Trädgårdh, mannen som kopierat min stora bild. Jag hade tidigare beklagat mig själv för att jag inte tog en bild på Lasse i samband med mina besök på Förstoringsateljén, men nu tog jag tillvara tillfället.
Vernissage på en torsdag var också nytt, skulle det fungera. Vi öppnade kl 17 och sedan rullade det på, tillströmningen var lite ojämn över tid men det var ofta nya människor på väg in genom dörren.
Foto Clas Åberg. Bilden lånad från Facebook.
Kompis Anders Lindmark som också besökte vernissagen var vänlig ge min lite bilder, för jag hade ju inte riktigt tid att fotografera det som hände. Här är Anders bilder från vernissagen:
Fortsättning
Utställningen tog inte slut 30 september. Istället fick jag möjlighet vara kvar till 20 oktober, vilket jag givetvis tog emot med största tacksamhet.
Det fick ju lov markeras med en extra vernissage den 1 oktober. Uppmärksammades i DNs kalendarium.
