En belägrad stad

Lördagen den 27:e augusti 2018 känns som en dag som kommer att gå till historien. Det var dagen då många aktiviteter och demonstrationer sammanföll och även krockade på stan, nästan alla helt oavsiktligt och utan problem. Men en demonstration skiljde ut sig, Nordiska MotståndsRörelsen hade ansökt om och beviljats tillstånd att demonstrera. NMR har som slogan “Vi är inga politiker – VI ÄR FOLKET”, men för de flesta av oss så är dom en nordisk våldsbejakande, högerextrem, antisemitisk, förintelseförnekande, militant och nynazistisk organisation. En organisation jag aldrig hade trott skulle få visa upp sig i dagsljus under min livstid. Där hade jag fel! Att alla ska få demonstrera är ett pris vi betalar inom ramen för vår demokrati. Alla tycker säkert inte att det är OK om NMR får demonstrera, men frågan är svår, för på vänsterkanten finns lika hårdföra organisationer som haft ihjäl människor i stor omfattning, så hur ska gränserna dras?

Nåväl, läget var att NMR hade tillstånd och NMR ville demonstrera genom centrala delar av stan, men blev beviljade en liten slinga runt några kvarter på Kungsholmen, med samling på Kungsholmstorg. Jag håller på med ett stort stockholmsprojekt som sannolikt kommer att omfatta 2010 – 2019 och att inte ha med den här händelsen kändes fel, så på lördagsmorgonen tog jag T-banan in till stan för att dokumentera det här. Från T-Centralen mot Kungsholmen gällde det att använda fötterna, för inga bussar gick, T-banans uppgångar var avstängda, kort sagt kommunikationen mot Kungsholmen var strypt.

Det mesta var alldeles som vanligt när jag vandrade längs Fleminggatan. Lördag, fint väder och barnfamiljer på promenad.

Men när jag kom upp i nivå med S:t Eriks Ögonsjukhus ändrades atmosfären. Plötsligt var där fullt med poliser som jobbade med avspärrningar.

Något kvarter senare svängde jag upp på Polhemsgatan och där fanns väldigt många fler poliser i uniform. Nu blev känslan att här fanns något att oroa sig för.

I korsningen Polhemsgatan / Bergsgatan stötte jag på den första protestyttringen. Röda banderoller och fanor, vänstersympatisörer, samt en tiggerska som vågat sig dit för att visa sin uppfattning. Jag pratade med några som trodde att NMRs demonstration skulle gå förbi där, så därför stod man där och hoppades få visa sitt missnöje.

Längre ner på Polhemsgatan mötte jag riktiga avspärrningar. Den första av ett antal.

Jag svängde vänster på Hantverkargatan med sikte på Kungsholmstorg. Flera avspärrningar med liknande genomsläppslösningar. Allt för att stoppa rusande människomassor. Jag förstod samtidigt att det fanns en total avspärrning parallellt med Hantverkargatan, för polisen ville inte släppa ner åskådare till Norrmälarstrand där NMR skulle demonstrera. Allt för att undvika sammandrabbningar.

I luften svävade helikoptrar och på marken fanns ridande polis, plus massor med poliser till fots.

Poliserna gjorde allt för att skapa en lugn stämning, situationen till trots. Sammantaget var det över 1000 poliser utkommenderade, det var ett större pådrag än när Barack Obama var på besök.

Vid Kungsholmstorg var det stopp. Man fick inte komma ner mot Norrmälarstrand. Det var dubbla rader med kravallstaket, samt hur många poliser som helst.

Ett halvt kvarter upp på Schelegatan fanns ytterligare en avspärrning och bakom den samlades Liberalernas motdemonstration. “Inga nazister på våra gator” skallade mellan husväggarna. Här fanns givetvis Jan Björklund, Alice Bah Kuhnke, samt Hédi Fried, en överlevare från nazismens koncentrationsläger som vigt sitt liv till att sprida kunskap om nazismen.

Så händer det något märkligt. Alla vi som stod på Hantverkargatan trodde att NMR redan hade samlat sina styrkor på Norr Mälarstrand, men helt plötsligt kommer det ett hundratal längs Hantverkargatan. Polisen verkade ganska obekymrade av detta och NMR svängde vid Kungsholmstorg ner mot Norr Mälarstrand och vad vi kan anta ett antal anhängare som redan fanns på plats.

Nu stod alla och väntade på vad som skulle hända härnäst. Tiden gick. Demonstrationen skulle starta kl 13 , enligt uppgift. Protestropen från Liberalerna skallade, Hédi blev trött och Jan Björklund såg ändå ganska nöjd ut.

Poliserna rastade sina hästar som tröttnade på att stå still, sedan blev vi som stod på Hantverkargatan ombedda att ta oss utanför kravallstaketen, nu var något på gång. Poliserna rörde sig allt oroligare länga Hantverkargatan.

Sedan kom ett nyhetsmeddelande på mobilen. NMR hade ställt in sitt demonstrationståg, dom var inte nöjda med den demonstrationsväg dom anvisats, istället tänkte dom demonstrera stillastående, på sin startplats vid Norr Mälarstrand.

Då gick jag hem. Jag fick gå en bra bit, för tunnelbanenedgången var stängd och busstrafiken inställd.  Över 1000 poliser i kommendering, helikoptrar i luften och kravallavspärrningar kors och tvärs på hela Kungsholmen. Vad har inte detta kostat? Som jag inledde så är rätten att demonstrera ett pris vi betalar inom ramen för vår demokrati, men det kändes ändå som ett alldeles på tok för högt pris. NMR hade aviserat 3000 demonstranter, men det dök inte upp mer än 300. Nu har dom tydligen ansökt om att få demonstrera nästa lördag också. Den ansökan måste givetvis behandlas helt korrekt, men kan dom inte anvisas något gärde en bra bit utanför stan, det blir så mycket billigare.

 

 

 

 

 

 

 

Kommentera

sju − fem =

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.