Ända sedan Krut var lite valp så har han triggats av långsamt gående fordon som låter. Brevbärarens moped är dagens begivenhet. Han sitter och spanar i trädgårdshörnet där brevbäraren brukar komma och när moppen svänger runt hörnet då går Krut igång och skäller. Inte för att han är arg eller rädd, utan bara i ren upphetsning. Eller vana. När moppen kör ner längs Korsnäsvägen följer Krut med utefter staketet på insidan, voff, voff, voff. Se’n försvinner brevbäraren nere i kurvan och är borta en längre stund för att komma tillbaks på vår sida. Krut sitter och väntar, för han vet vad han väntar på. När så moppen kommer åter så följer Krut med hela vägen längs tomten, runt hörnet och vidare så långt staketet räcker. Voff, voff, voff.
Vår ordinarie brevbärare har vi givetvis pratat med och han bryr sig inte om att Krut skäller, men idag kom en semestervikarie. Lika gott att prata med henne också. Hon var vänlig, klev av moppen och kelade med Krut. Men när hon åkte så var det som vanligt. Voff, voff, voff, voff…
No responses yet