Hur värderas ett fotografi?

Det dök upp ett inlägg på Facebook från en känd fotograf. Han anser att det är viktigt att ha kvalitetsurval när man ska göra större utställningar som Höstsalongen, Planket, FFF och liknande.

Jag har funderat mycket kring hur fotografier bedöms och kommit fram till att dom inte gör det, i alla fall inte i första hand.  Ett av världens dyraste fotografier heter Rhein II av Andreas Gursky. Det är en dåligt Photoshopad bild på i princip ingenting. Du kan se den här om Du inte vet vilken bild jag menar.

Andreas Gursky är inte unik, utan det fungerar på det här viset. Fotografi är så pass osäkert så det gäller att satsa på de säkra korten. Det gäller genomgående, från utställningar och böcker till investeringar i fotografi. Det här leder till min slutstat att ett fotografi bedöms i följande ordning:

  1. Vem tog bilden?
  2. Hur är bilden framställd?
  3. Bilden.

För vi som inte har ett namn i branschen så innebär det här givetvis att det i stort sett är “kört”. Det spelar ingen roll hur bra bilder vi producerar, eftersom vi inte är “någon” så blir bilderna inte sedda och uppskattade.

Min slutsats som gatufotograf är att jag måste anta samma förhållningssätt som Vivian Maier. Jag fotograferar i första och enda hand för min egen glädje och tillfredsställelse.

Jag har gjort och jag gör böcker, konverterar digital teknik till analog presentation. Det tycker jag är viktigt för det blir saker som går att bevara även efter att jag slutat fotografera och jag förhåller mig nöjd med att det är på det viset. Jag har gjort ett antal utställningar, men börjar tröttna på att arbetet ger så lite tillbaks.

För att återvända till att det är viktigt att ha kvalitetsurval till utställningar istället för att ha “först till kvarn” så är det inte helt okomplicerat. Förlåt om jag är bråkig, men Sverige har som alla andra länder en egen liten fotografisk “ankdamm”, om uttrycket tillåts. Alla fotografiskt “viktiga” människor känner varandra, alla som gått på samma fotoskolor känner varandra, gruppen håller samman och medlemmarna vårdar varandra. Det är kort sagt näst intill helt jävla omöjligt att bli sedd eller utsedd om man inte är del i den grupperingen. Då kan det vara bra för alla osedda att få chans att bli lite sedda, om än bara helt tillfälligt, genom att man har en “först till kvarn” -metod ibland.

 

En reaktion på ”Hur värderas ett fotografi?

Kommentera

ett × ett =

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.