Kategoriarkiv: Hunden Krut

Berättelser om vår hund

Krut 3 år

Idag är det långfredag, men också Kruts 3-årsdag. Vi bestämde oss för en lång promenad.

En liten bit hemifrån träffade vi två gubbar som satt och tog en morgonpilsner på en parkbänk.

– Glad Påsk!, sa den ena gubben.
– Glad Påsk! Du med, sa jag.
– Vad heter hunden?
– Han heter Krut, svarade jag. Idag fyller han 3 år! OK, det var kanske lite onödigt mycket information, men det slank ur mig.
– Då måste jag spela en sång för honom sa den ena gubben, som förresten kallades för Gnistan. Så krånglade han ut en banjo ur ett gammalt tygfodral, medan hans kompis krängde på sig dragspelet.

_DSF8511-Redigera-2-1

Se’n sjöng Gnistan ”Om man inte är glad på sin födelsedag, när ska man då vara glad?” Han hade riktigt bra sångröst, betydligt bättre än vad jag har.

Glad Påsk på Er alla!

 

En trygg relation

När vi var ute och gick med Krut i förmiddags så sprang det ut en annan Russel ur skogen. Inget koppel, inget halsband, men med grön- och rödfärgad svanstipp, samt ett X på båda sidorna. I övrigt såg hunden välskött ut och han hade fått all mat han behövde, kanske t.o.m. lite för mycket.  ”Men lilla gubben då”, var den spontana första reaktionen när vi såg svansen. Hunden kom fram till Krut och var mycket artig. Hälsade och nosade som hundar bör, se’n gick han vidare. En trygg hund._DSF0852

En timme senare såg vi hunden igen, då med sin ägare. Ägaren pysslade om hunden och dom ”pratade” med varandra. Det såg ut som en väldigt bra relation mellan en hund och en ägare som kanske inte haft det så lätt genom livet.

Det är så lätt att generalisera. Människor med jobbiga livssituationer och kanske även missbruk skaffar kamphundar osv. Men jag är benägen tro är hunden för många ensamma människor den enda sanna vännen. Den enda som är en riktig kompis som finns där även då det blåser snålt. Vad spelar det då för roll om midjan är lite rund och om svanstippen är grön och röd? De gånger det bara funnits en bit korv så är det förmodligen hunden som fått den.

Glad Midsommar

_DSF6943-RedigeraVi var ute ock gick vår kvällspromenad häromkvällen och stötte på en liten flicka som hade med sig en leksakshäst. Kan vi bli kompisar, undrade Krut? Flickan och Krut gillade varandra direkt, men hästen var lite mer återhållsam i glädjeyttringarna.

Nåväl, idag är det midsommarafton och vädret är som vanligt, dvs risk för regn. Hur det nu än blir med den saken så önskar vi en Glad Midsommar!

En Jack Russell kan tydligen se ut hur som helst!

_DSF9029-Redigera-RedigeraDet var första sommaren med Krut. Vi hade inte haft honom många veckor när vi var nere på ett fält inte långt från där vi bor och lät honom springa fritt. Då mötte vi en kvinna som frågade vad det var för ras och vi svarade stolt att det var en Jack Russell. ”En Jack Russell kan tydligen se ut hur som helst!” svarade damen som just i det ögonblicket fick  benämningen ”kärring” i mitt huvud. Vi kontrade med att berätta om hundens fina stamtavla, pappan som är champion i flera länder osv. Se’n var det inte mer att säga om det. Vi skildes utan att jag tänkte några varmare tankar.

Ett antal månader senare bestämde vi oss för att ställa ut vår fina unghund. Det var vår första utställning och Krut var 6 månader. Vi träffade en mycket trevlig domare som berömde Krut på alla sätt, men hon hade en synpunkt. Han var stor. En fin hund som behöver sjunka, var hennes slutord.

Enligt SKK så får en JR inte vara högre än 30 cm över manken och det var detta mått hon refererade till, för Krut var redan då uppe i ”full höjd”. Och mer skulle det bli. Idag mäter Krut 37 cm och vi är ytterst tacksamma för det. Då slipper vi fortsätta ställa ut, för vi vet redan från början vad det kommer att bli för kommentar.

Så vi har en jättestor hund, med lång päls, fina bruna ögon, mjuk och blöt tunga. Skulle han vara en sämre hund om han saknade sin fina stamtavla? Eller är han en bättre hund med stamtavlan, trots att kenneln han kommer ifrån inte gärna vill kännas vid honom?

Min syn efter att vi haft Krut i två år är att ”kärringen” hade precis rätt. Den genetiska avelsbasen för Jack Russell är synnerligen ojämn. Under våra två år som JR -ägare har vi sett hundar som mäter 45 cm över manken, likväl hundar som kanske kan sträcka på sig för att komma upp till 20 cm. Långa ben, korta ben, lång päls, nästan ingen päls alls, osv. Det blandas rejält i den genetiska tombolan.

Vår slutsats är att vi struntar helt i regelverken. Krut är en fantastisk hund med ett sätt som går utanpå det mesta. Snäll och vänlig mot alla människor och även mot de flesta hundar. Vad mer kan man önska sig? Stamtavlor och utställningsmeriter är säkert viktigt inom avelsverksamheten, men allt detta till trots så blir avelsresultatet synnerligen varierat. För några är det dessutom viktigt att kunna berätta om dessa fina stamtavlor och utställningsmeriter, vi tycker det är viktigare att berätta om en hund som är en riktigt bra kompis.

Selfie

_DSF3907-RedigeraDet är ju högsta mode nu med sk ”selfiesar”, självporträtt på svenska. Här är en ”groupies”, dvs ett grupporträtt, om man ska fortsätta med samma halsbrytande språklek, fast vi alla vet att groupie är något HELT annat. Kan konstatera att familjebilderna blott har kvar skuggan av sin forna glans. Här är husse och matte ute med hunden Krut.

Djur på mycket stora avstånd

Vi var och hälsade på svågern utanför Stallarholmarna idag. Som vanligt tog vi en promenad med hundarna. Krut, snart 18 månader, är inne i en period av frigörelse och  kaxighet i största allmänhet. Han lyssnar dåligt och gör gärna lite egna tolkningar av vad vi vill. Väl ute på grusvägen mellan åkrar och skogspartier sätter Krut av, rätt in i skogen. Han blir borta!

Vi ropar och ropar. Inget händer. Ingen hund kommer tillbaks. Då kommenderar vi SKALL på svågerns schäfer, som kan det kommandot om han får sitta på vänster sida om föraren. Först lite hest, men han får till några bra ”voff”. Då svarar Krut, långt borta. Låter ”vov-vov-vov-vov-”. Lite ivrigare. Vi ropar och får några ”vov-vov” tillbaks. Men ingen hund. ”Nu GÅÅÅR vi!” ropar vi och traskar några meter samtidigt som vi fortsätter kalla in Krut. Till slut kommer hunden och blir väl mottagen och belönad med godis, även fast man har god lust skälla ut honom efter noter. Men det funkar ju inte, för då lär han sig att han får skäll om han kommer. Svårt det här med uppfostran som gärna hamnar i direkt konflikt med nedärvda stenåldersmetoder.

Så går vi vidare, med kopplad hund, och efter kanske 100 meter så ser vi hur älgkon brakar ut ur skogen och springer över åkern. Kanske var det älgkon som Krut fick vittring på och sedan stod och skällde på? Det vet vi ju aldrig. På kameran satt bara 85 mm (småbildsformat), så det blev inte mycket till djurbild, men i alla fall ett litet bevis på vad Krut (kanske) skrämde upp ur eftermiddagsslummern. _DSF1011

 

Äntligen är staketet klart

_DSF7573

Krut har väntat och väntat. Först skulle husse bygga en mur, det tog hela förra sommaren, sedan skulle han bygga staket. Det blev klart idag, 9 juli. Tänk att han ska vara så långsam. Säger bara 13 månader…. Tror kanske inte att Krut tänker så ändå, men glad blev han när han fick rusa fritt i trädgården.

Återstår ett litet anslutningsstaket på 4 meter till garageinfarten, samt tre grindar. Men lite kompostgaller löser ju det problemet temporärt, så nu kan Krut röra sig fritt i trädgården. Lyx med egen rastgård, tycker Krut!

bbblbbbr
Medel gradering  1 2 3 4 5fd12345 Min gradering
_DSF7576.jpg
_DSF7578.jpg
_DSF7571.jpg
_DSF7574.jpg
_DSF7576.jpg
_DSF7578.jpg
_DSF7571.jpg
_DSF7574.jpg
_DSF7576.jpg
_DSF7578.jpg
_DSF7571.jpg
_DSF7574.jpg

Full fart på Krut igen

Efter flera små bakslag och blessyrer är det åter igen full fart på Krut. Vi var nere hundgården idag och han känns ibland ”onödigt” orädd. Två ”Staffar” är väl ingen match tycker Krut, till plötsligt han inser att det kanske är det och slänger sig på rygg. Fick släpa honom hem efter ruscherna i hundgården, se’n sov han i två timmar.

_DSF7012

 

Hem » Full fart på Krut igen » Krut, Lea och Eros » Krut, Lea och Eros
bbblbbbr
Medel gradering  1 2 3 4 5fd12345 Min gradering
_DSF7013.jpg
_DSF7014.jpg
_DSF7020.jpg
_DSF7031.jpg
_DSF7010.jpg
_DSF7015.jpg
_DSF7012.jpg
_DSF7013.jpg
_DSF7014.jpg
_DSF7020.jpg
_DSF7031.jpg
_DSF7010.jpg

If it wasn’t for bad luck, I wouldn’t have any luck at all!

IMAG0122

Ibland kan det vara för jäkligt. Just nu är det exakt så, för jäkligt. Precis hade jag blivit av med den jäkla struten efter att såret på magen läkt. Och vad händer idag när jag är ute på Årstafältet och busar? Jag bryter av en sporre. Vi fick åka till Årstakliniken och där blev jag drogad, sedan pillade dom bort den brutna sporen. Nu blir det strut igen några dagar.