Ja bläddrade i den instickstidning från Fotografiska som var bilagd dagens DN. Tidens trend handlar om väldigt mycket svart. Och om det inte räcker så kan man krydda anrättningen med mörksvart. Jag gillar verkligen svartvitt, men Ansel Adams zonskala i 11 steg är förmodligen väldigt förlegad i de fotografiska innekretsarna.

Så här ser den ut, ifall någon undrar.

Bland de ny utställningarna på Fotografiska så känns Margaret M. de Lang enbart spekulativ. Hon är säkert väldigt ”inne” i de rätta kretsarna, men jag gäspar bara. Anton Corbijn kan jag ha större fördragsamhet med, men så jävla fantastiskt är det väl inte. Hur hade hans fotografiska karriär utvecklats om han inte hade haft västvärldens rockelit framför kameran? Är inte helt säker på att hans bilder fått samma genomslag då.

Men jag såg i samma tidning att 16 mars så öppnar dom en utställning med bilder av  André Kertész. Han är min absuluta favoritfotograf om jag bara får välja en fotograf att ta med mig på en öde ö.

Nu går Adobe från att sälja dyra programvaror till att bli dyrare. Adobe byter uppgraderingspolicy. Se denna länk från Fotografernas förbund. När Photoshop CS5 kom så valde jag att inte uppdatera eftersom funktionstillskottet inte var så stort. Min strategi har varit att uppgradera varannan release, och det har hittills gått bra. Men nu byter Adobe strategi. Endast de som har senaste version av programvaran kommer att kunna uppgradera till lägre pris, alla övriga får betala fullt pris. Surt! Så gör en leverantör i monopolställning.

Det härjar en mängd rykten på Internet om Fujifilms nya mätsökarkamera med utbytbar optik. En ”fattigmans” Leica M9, typ. Nu läcker det äntligen högst påtagliga bevis. http://photorumors.com/2012/01/05/the-fuji-x-pro-1-mirrorless-camera-leaked-in-french-magazine/  Prisnivån verkar enligt artikel  bli c:a €1300 med optik motsvarande ”normal”. Men man vet aldrig vad Fujifilm tar för strategiska beslut om pris. Priset måste stämma med prisnivån på övriga modeller och X100 är ju högt prissatt.

Allt ska gå så förbaskat snabbt nuförtiden. Tänk på alla företeelser och ord som kombineras med snabb. Snabbköp, snabbtvätt, snabbmat, bara för att ta några exempel ur vardagen.

Speciellt vårt förhållningssätt till mat kopplas ofta samman med ”snabb”. Vi tar oss inte tid att laga mat och vi tar oss inte tid att äta. Alldeles för ofta kilar vi in på snabbmatsrestaurangen och tar något i nypan som vi käkar medan vi är på väg till något nytt. Så är det också med tankarna. Vi gör en sak med händerna medan huvudet redan är på nästa plats och planerar nästa aktivitet.

Om hela tillvaron styrs av att allt ska gå i en rasande fart, då blir även fotograferingen något som ska gå i en rasande fart. Från mobilkameran till Facebook på tre röda. Är det så vi vill förhålla oss till fotografering?

I alla fall jag är tveksam. Har alltmer börjat fundera över mitt eget förhållningssätt till fotograferingen, varför jag tar de bilder jag tar och hur jag gör när jag fotograferar. Men jag har levt hela mitt liv springande i det här ekorrhjulet, så det är inte lätt att ändra förhållningssätt. Men första steget är ju att bli medveten och det tror jag att jag börjar bli.

Kan man ändra ett inövat beteende? Givetvis! Ibland är det lättare och ibland är det svårare, men om man är medveten om hur man regelmässigt brukar bete sig så kan man ju lika medvetet försöka göra  tvärs om. I fotograferingssammanhang har jag med ökande intresse följt debatten om digital visavi analog fotografering. Inte för att jag tror att teknikvalet påverkar graden av konstnärlighet, utan mer för att det påverkar arbetsmetoden. Man slänger inte lika lättvindigt iväg 100 exponeringar film som man gör med minneskort i digitalkameran. Det finns en hel del på nätet om ”slow photography”. Jag tror det är ett förhållningssätt väl värt att utforska. Det finns analoga kameror i skåpet som kommer att vädra morgonluft under 2012.

Det är ju så modernt nu, det där med att blicka tillbaks. Särskilt årets sista dagar. Hela året som gick tycker jag att det har surrats om ”analog” fotografering som en högre konstform än digital. Inte helt opåverkad av debatten har jag satt batteri i min Canon A1 eftersom jag vid höststädningen hittade 10 oexponerade rullar film. Men det blir värre…

I kvarlåtenskaperna efter svärfar ligger en Yashica Electro35 GTN.

Det här var flaggskeppet i Electro35 -serien och kameran är i nyskick.

Kunde inte låta bli . Hustrun letade i källaren och snart kom kameran fram. Undrar om det gått mer än 5 rullar i den här apparaten. Fram med putsduk och snart såg den skinande ut. Men batterifrågan …. hrrmmm…. absolut inget batteri som går att köpa över disk.

Kollade på nätet efter 5,6 V batteri och fann adapter för modernare batteri på www.yashica-guy.com. Fann på en annan sida att kameran är nöjd om den får mellan 4,5 – 6 Volt. Har ju en hel påse 6 Volt- batterier till min A1, men det batteriet är betydligt mindre. Adapterproblem alltså. Hustrun som tänker ungefär som MacGyver såg att det gamla batteriet var snarlikt ett Lypsyl-stift. Alltså slaktades ett stift så att vi kom åt plaströret. Det var perfekt, bara såga av 2 mm, så slank det ner i batterihålet och det nya batteriet passade perfekt.Dock var det kort. Tog en fjäder som anpassades med visst mått av våld och vips hade kameran 6 Volt. Nu ska jag plåta klart den film som sitter i kameran, blir spännande att framkalla.

Idag kom Adobe Lightroom 3.6 med rawkonverteringsstöd för X10. Vilken skillnad! Jag hade en fil lagrad både som jpg och raw som utgångspunkt för testet. Jpg-filen var skarp från början. Raw-filen blir knallhårt uppskärpt och därför ganska grynig om man inte gör något mer med den, men om man finjusterar brusreduceringen i Lightroom så blir raw-filen riktigt bra! Nu har X10 en raw-konverterare som fungerar och bilderna blir skarpa Tack Adobe! Men det stora mysterinet kvarstår; hur tänkte Fuji när dom bipackade Silkypix? Men vi kan kanske strunta i det och glädjas åt att det nu går att använda raw med X10!